| Abstract: | I detta aktionsforskningsarbete har jag arbetet med att få eleverna att bli medvetna om vad de ska lära sig i skolan, vilka målen är och vad som förväntas av dem. Mitt fokus har legat på ett ämne – matematik. Genom att ge eleverna inflytande har de fått vara med och påverka hur de ska lära och hur de ska nå sina mål. Under arbetets gång har jag haft elevsamtal, eleverna har skrivit reflektioner och jag har skrivit logg. Det jag kommit fram till är att de elever som jag arbetat tillsammans med vill veta vad som förväntas av dem och de vill ha inflytande över sitt lärande. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1835 |
| Abstract: | Den här uppsatsen handlar om min aktion i ett arbetslag med åtta personer på Handelsprogrammet på Elfrida Andrée-gymnasiet i Visby. Jag har genomfört sju möten med gruppen, där vi reflekterat kring pedagogiska frågor. Vi har försökt att tillsammans komma underfund med vad en ”bra” lektion är, vad vi grundar våra pedagogiska ställningstaganden på, hur vi kan utveckla undervisningen för våra elever på olika sätt. Detta är några av de frågor vi diskuterade. Jag har också intervjuat två av deltagarna i gruppen. Jag har använt mig av bandupptagningar från möten och intervjuer samt av loggskrivande. Flera teman kom fram under våra reflektioner, som vad lärares erfarenhet, förebilder och också den egna personligheten betyder. Elevernas lust till lärande och olika aspekter på tid och hur den används i skolan diskuterades också. En del förslag på utveckling av programmet kom också fram. Deltagarna uppskattade dessa tillfällen till reflektion kring pedagogiska frågor, och vi kom överens om att fortsätta samtalen. Jag har också knutit teorier om reflektion, lärande i arbetslag och organisationer, aktionslärande, och skolkultur till arbetet. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1834 |
| Abstract: | Grunden för en god lärandemiljö, är att läroplanens tankar om mänskliga värden och demokratiska förhållanden, blir stabila i skolan och ger den harmoni elever har rätt att kräva. För att kunskap ska befästas och inte bara vara till för provet eller betyget, måste eleverna få medvetenhet om lärandets problematik, vilka arbetsformer som passar den enskilde bäst och vad som är framgångsvägarna. Man lär mer och bättre med en samarbetande hållning och i en grupp präglad av god laganda. I den här uppsatsen beskrivs hur detta kan ske. Den beskriver hur elever de sista åren i grundskolan, hittar arbetssätt och uppnår förmågor, som ger livslång kunskap. I litteraturen talas om motivation som grundbegrepp för lärande, men i svensk läro-plan används frekvent begreppet lust för lärande på varierande sätt. Teorigenomgången fick därför fokus på det som ger lust. Projektfrågan blev formulerad utifrån samma fokus. Hur kan man öka lust och lärandeförmåga? Aktionen handlade av samma anledning mestadels om hur man tillsammans skapar god stämning och med god laganda lär mycket mer än om man studerar själv. En annan del av aktionen var att använda olika hjälpmedel för att nå detta; lärandebok, handledning och måltolkning. Undersökningsresultaten beskriver hur stämningen, lagarbetet, målen, hjälpmedlen, olika arbetssätt och lärstilar, påverkar svaret på projektfrågan. En framgångsfaktor blev formeln ”8,5 + 13 + grötfrukost = framgång i skolan”. Under alla år som lärare och idrottsledare har jag fascinerats av hur ungdomar så snabbt och effektivt kan ta till sig nya kunskaper och förmågor samt behålla och utveckla genuina intressen av dem. I min roll som forskare har jag lärt mig mycket mer om hur lärandet går till och fått se många sidor av saken bekräftade i praktiken genom arbetet med eleverna. Mycket arbete av många människor ligger bakom att jag denna dag kan få sammanfatta mitt master-projekt om forskandet i konsten om hur och när man lär. Jag vill därför särskilt tacka mina handledare under grundkursen och masterutbildningen; Liv Carstens Knudsen respektive Einar Störkersen. Jag vill också tacka Gotlands Kommuns samordnare, Hans-Erik Ekengren, som gjort denna resa till en trivsam och njutbar händelse i mitt liv. Till min stora glädje har mina rektorer och kolleger i Klinteskolan ställt upp på alla ”konstigheter” projektet fordrat. Tack till er! Och särskilt till Zohreh Mortazavi, som har hjälpt mig med allehanda klurigheter. Men denna uppsats hade inte kunnat bli till utan 24 ungdomar. Uppsatsen tillägnar jag er Ljuvliga Juveler i klass 9A, Klinteskolan läsår 2007/08. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1689 |
| Abstract: | Uppsatsen kommer att handla om mitt samarbete med två lärare på Södervärnskolan i Visby och vad som sker i detta möte. Syftet med min aktion är att få till stånd en förändring, som ger insikt om för- och nackdelar med att samarbeta. Det kan t.ex. innebära att vi tillsammans utarbetar en ämnesövergripande läsårsplanering i bild, svenska och naturorienterande ämnen, där det finns naturliga beröringspunkter. Jag har arbetat utifrån följande frågeställning: Hur kan man utvecklas i ett bra lärarsamarbete och vilka konsekvenser får detta för lärarens kompetens? Att försöka förklara betydelsen av kompetens medför ett antal underfrågor: Vad menas med kompetens? Var utvecklas kompetens? När eller i vilka sammanhang utvecklas kompetens? Hur och på vilket sätt kan kompetens utvecklas? I teoriavsnittet presenterade jag att den gemensamma kompetensen handlar om att samordna och tillvarata en rad läroprocesser, att skapa kunskapssökande allianser och i aktionen tog min kollega i svenska och jag tillvara denna kompetens. Under ett fungerande samarbete diskuteras det väldigt mycket. Vi använder varandra som bollplank hela tiden och i och med det sker en analys av vad vi gör, vad som fungerade och inte fungerade. Detta sker automatiskt, när man samarbetar, för att man skall kunna gå vidare. Genom att vara flexibel och beredd på att tänka i andra banor utvecklas samarbetet och det genererar nya tankar och funderingar, som i sin tur utvecklar oss på olika sätt. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1688 |
| Abstract: | In the autumn of 2006, the national government had introduced a gymnasium reform bill, called GY07, which was going to have a significant impact on the school curriculm. Facing major restructuring, we struggled with the challenge of finding new ways to adapt, prepare and improve the international teacher team’s profile, to meet the changes and challenges ahead. As part of my master’s program, I assumed the role of research practitioner and carried out an action research project in the winter/spring 2006-07, within my own teacher team. Together, we explored how an international team, faced with developing a strategy for dealing with the impending reform, could strengthening its international profile as a catalyst for development. The team participated in a series of round-table discussions that tried to focus on developing strategy and ways of making the team cohesive and viable, in order to be better equipped for the new international project work / communication and language curriculum. The discussions, along with my reflections form the basis of the action and provide the data for my conclusions. One year later, I followed-up by interviewing the team members, to find out how the team has developed and succeeded in creating a stronger profile. The complexity of studying in my own team was more than I bargained for. My research shows that to strenghten a team profile, it is important to, first identify and eliminate obstacles that prevent team building, team collaboration and school development, which are some of the key concepts in this project. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1687 |
Munin is powered by DSpace 1.8.2
The University Library of Tromsø, N-9037 Tromsø
Tel: +47 77 64 40 00, E-mail: munin@ub.uit.no