Now showing items 14-21 of 21
| Abstract: | The aim of this study is to examine in which way a computer can support in learning how to read an write. A group containing eight pupils at ages seven and eight, at first grade, was studied. Four actions were performed over a period of about three months. The pupils worked together in pairs at each computer. They cooperated in writing stories together. During the actions the children were observed with focus om how they worked technically on the computers, the conversations they had, how they wrote, read and cooperated. Interviews, observations and log books were used to collect data. Reflections on the actions were recorded in the log book before and after each session. After the actions interviews were conducted with each pupil on what he or she thought of the tasks. The collected data was analysed on the aspects of writing, reading, cooperation and dialogue. In conclusion this study indicates that the computer can be a support in learning how to read and write in the different aspects of reading, writing, cooperation and dialogue. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1312 |
| Abstract: | Bakgrund: ”Utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig” (Lpf 94, s 4) Elever skall ges betyg i varje gymnasiekurs. Betygen skall baseras på i vilken utsträckning de mål som skolverket uppställt i kursplanerna är uppfyllda. Svenska kursplaner är inte klart och tydligt formulerade. Det finns ett tolkningsutrymme som elever och lärare kan/skall/uppmanas att utnyttja för att anpassa undervisningen efter rådande förutsättningar. Mål att sträva mot anger en riktning för hur arbetet i det specifika ämnet kan bedrivas. Mål att uppnå är de mål som anger vad eleverna skall uppnå för att erhålla ett visst betyg. Utbildning skall vara likvärdig, dock inte densamma, samtidigt som lärares bedömning av elevers prestationer bör vara likvärdig över hela landet. Bedömning bör således även vara begriplig, till skillnad från godtycklig. Eftersom betygskriterier är svårtolkade kan det kanske vara en poäng att förtydliga dem. Syfte: Mitt syfte är att utröna hur bedömningsmatriser kan förtydliga kursplanernas mål och elevers förståelse av målen, samt hur detta kan säkra lärares bedömning och betygssättning. Metod: Som deltagande forskare har jag varit med att utveckla bedömningsmatriser och att använda dem som ett verktyg i undervisning och bedömning. Undersökningen baseras på egna observationer och reflektioner, samtal och intervjuer med kollegor, enkäter med elever och lärare samt elevers loggböcker. Resultat: Matriser fungerar bra som bedömningsverktyg vid begränsade uppgifter såsom muntliga presentationer, rapporter, essä-skrivande etc. Matrisen ger, om den är bra formulerad, klara och tydliga ramar som eleverna kan förhålla sig till och fungerar då som ett hjälpmedel att forma elevers kunskaper. Baksidor med användning av bedömningsmatriser är att de kan vara svårtolkade. I vissa fall kan de t.o.m. hämma elevens kreativitet. Bedömningsmatriser kan fungera som ett verktyg för att säkra lärares bedömning. Men det visar sig att även strikt formulerade och gemensamma matriser kan ge upphov till en viss diskrepans i bedömningarna. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1442 |
| Abstract: | Bakgrund: Att forma reflekterande människor är ett väsentligt mål för skolsystemet, men man har svårt att utveckla en praktik för det: Få elever förmår självständigt bearbeta tankar och idéer när de skriver arbeten och när de lär sig. Syfte: Rapporten beskriver en aktion vars syfte varit att utveckla elevers förmåga att reflektera och att hitta en hanterbar textgenre för ett sådant arbete. I anknytning till det har också begreppet reflektion bearbetats. Effekten av att reflektera i bloggar har undersökts. Metod: Aktionsforskning har bedrivits för att ge insikter som kan förbättra undervisningen. Kring aktionen har texter samlats in, intervjuer och enkäter gjorts med elever. Allt har sedan blivit föremål för reflektioner. Resultat: Reflektion är inte bara ett pedagogiskt önskemål från staten, utan har angelägenhet för eleverna på grund av en ökad reflexivitet i samhället och att reflekterande tankeformer blir vanligare. Eleverna har lätt för att reflektera, och att blogga kan ge nya, värdefulla möjligheter till eftertanke. Men för att utveckla reflektionsförmågan behöver man medvetet arbeta med att förklara begreppet, hitta sätt att stimulera tankar, föra dialoger med andra, utmana föreställningar. En rad svåra kunskapsfrågor ställs också kring värdet av reflektioner, vilka man som lärare måste förhålla sig till. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1441 |
| Abstract: | Ett av mina uppdrag som lärare i den svenska skolan är att främja jämställdhet mellan könen. I mitt masterarbete har jag valt att arbeta med mina elevers ögonblickstexter - korta beskrivande texter om ett ögonblick i deras liv. Man kunde lätt se vilka texter som var skrivna av flickor och vilka som var skrivna av pojkar. Jag ville medvetandegöra eleverna om detta för att därefter ge dem möjlighet att använda sin nya kunskap till att utveckla sina texter. Språket påverkar och utvecklar tanken. Språket är ett redskap i jämställdhetsarbetet. Aktionen bestod av flera delar: Texter, diskussioner om texterna, där elevernas förutfattade meningar visade sig, diskussioner om dessa, nya texter. Man kan likna arbetet vid en spiral som rör sig i cirkel, hela tiden uppåt. Metodansatsen är kvalitativ. Jag lät eleverna efter varje skrivtillfälle undersöka texterna utifrån deras uppfattning huruvida texten var skriven av en pojke eller flicka. Från det material jag då fick från dem lade jag upp de kommande diskussionerna. Jag är inspirerad av Tom Tillers GLL-struktur, där G står för Göra (eleverna skriver ögonblickstexter), L för Lära (eleverna reflekterar kring texterna) och det sista L:et för Lista ut (eleverna använder den nya kunskapen för att skriva mer nyanserade texter.) Resultat: Aktionen pågick från oktober till slutet av mars. När jag jämför texterna från starten med texterna i slutet så ser jag marginella förändringar, inga tydliga resultat. Däremot kan jag konstatera att aktionens syfte, att främja jämställdhet kom ett långt steg framåt i min klass genom de diskussioner som texterna lade grunden till. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1681 |
| Abstract: | Bakgrund: Mitt intresse för reflektioner hänger ihop med den verksamhet som jag arbetar i. Vi hör ofta skolledningen uppmana oss pedagoger att reflektera och även att eleverna ska ges möjlighet till reflektion. Reflektioner finns även beskrivet i våra styrdokument som styr verksamheten. Jag upplevde att reflektionsbegreppet var ett nytt pedagogiskt modeord och ville ta reda på vad som gömde sig bakom begreppet och hur vi konkret kan arbete med det i vår verksamhet. Syfte: Jag vill ta reda på om reflektioner bidra till att elever kan uttrycka lärande i matematik? Hur kan arbetslaget initiera en reflektionsprocess med grundskolans yngre elever? Hur uttrycker eleverna sitt lärande? Hur ska skolan arbeta för att stimulera reflektioner?. Metod: Jag har arbetat med olika instrument för att säkerställa arbetets validitet. Jag har använt mig av brevmetoden, observationer, loggböcker och elevutvärdering. Resultat: I initieringsfasen måste arbetslaget sträva efter att skapa samsyn för ett gemensamt förhållningsätt gentemot eleverna i en reflektionsprocess. En väl genomtänkt arbetsgång som följer samma rutiner underlättar möjligheterna att ge eleverna många träningstillfällen i att reflektera. Stödfrågor som bryter de invanda mönstret och gå från gjort till lärt är nödvändigt för en fungerande reflektionsprocess. Elever uttrycker lärande genom att få tillfälle att förklara, ifgrågasätta och lösa utmanande och engagerande problem. Eleverna uttrycker också lärande genom att visa på olika strategier för att lösa problem. Faktorer som stimulerar refektioner är pedagogernas kunskaper(om begreppet), fungerande relationer, utmaningar, socialt samspel, stödfrågor och tid. Nyckelord: Reflektion, kognition, metakognition, lärande och socialt samspel. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1322 |
| Abstract: | Sammanfattning Syfte: Syftet med mitt arbete har varit att försöka ta reda på hur man kan använda sinnena för att underlätta elevernas lärande. För att utforska detta har jag använt mig av ett arbetsmaterial från USA som heter ”How does your enigine run?” Materialet har som mål att utveckla elevernas sensoriska integration med hjälp av många olika typer av övningar för de olika sinnena. Eleverna skall på så sätt själva lära sig att känna igen de olika sinnena och sedan använda sig av denna kunskap i sitt eget lärande. Arbetet genomfördes som ett aktions-forskningsarbete och på så sätt har jag fått arbetet belysts på ett djupare plan. Metod: Jag har använt mig av kvalitativa metoder främst observationer och loggboks-skrivande för att närmare ta reda på vad som skedde under aktionen. Resultat: Ett resultat av arbetet med sinnena var att det blev ett trivsammare och lugnare klimat i klassrummet, vilket ledde till att uthålligheten för att arbeta förbättrades, som i sin tur påverkade lärandet i positiv riktning. Jag upplevde också att elevernas självkännedom och tolerans gentemot andra ökade under arbetet med sinnena. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1678 |
| Abstract: | In the autumn of 2006, the national government had introduced a gymnasium reform bill, called GY07, which was going to have a significant impact on the school curriculm. Facing major restructuring, we struggled with the challenge of finding new ways to adapt, prepare and improve the international teacher team’s profile, to meet the changes and challenges ahead. As part of my master’s program, I assumed the role of research practitioner and carried out an action research project in the winter/spring 2006-07, within my own teacher team. Together, we explored how an international team, faced with developing a strategy for dealing with the impending reform, could strengthening its international profile as a catalyst for development. The team participated in a series of round-table discussions that tried to focus on developing strategy and ways of making the team cohesive and viable, in order to be better equipped for the new international project work / communication and language curriculum. The discussions, along with my reflections form the basis of the action and provide the data for my conclusions. One year later, I followed-up by interviewing the team members, to find out how the team has developed and succeeded in creating a stronger profile. The complexity of studying in my own team was more than I bargained for. My research shows that to strenghten a team profile, it is important to, first identify and eliminate obstacles that prevent team building, team collaboration and school development, which are some of the key concepts in this project. |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1687 |
| Abstract: | Bakgrund: Inom gymnasieutbildningen International Baccalaureate (IB) finns ämnet CAS (Creativity, Action, Service). CAS ska involvera eleverna i nya interaktiva roller och aktiviteter som eleverna ska reflektera över. CAS ska vara en motvikt och ett komplement till IB’s teoretiska ämnen och bidra till elevernas personliga utveckling. Generellt sett upplevde inte eleverna CAS som meningsfullt och motivationsnivån för ämnet var låg. Vad ämnet innebar var inte tydligt. Själva aktionen pågick under tiden september 2006 – mars 2007. Syfte: Studiens syfte var att identifiera de komponenter som kunde förbättra CAS status och göra lärandet mer meningsfullt. Metod: Forskningsstrategin var kvalitativ. Metodiska grepp var olika former av intervjuer och deltagande observation. Resultat: Studiens resultat blev en 12-sidig CAS Handbook och omarbetade formulär. Dessa ska ge struktur och överblick av ämnets innebörd. Studien visar att fanns en yttre motivation inom CAS som förstärkts av olika former av belöningar. Det kom också fram förslag på att exponera statushöjande aktiviteter för att öppna möjligheter för ett meningsfullt lärande. Förutsättningar för det sistnämnda är framför allt att det går att komma förbi diverse barriärer och att det finns tid. Systematisk reflektion kan övervinna barriärer samt stärka lärandeprocessen – både inom CAS och på organisationsnivå |
| URI: | http://hdl.handle.net/10037/1464 |
Now showing items 14-21 of 21
Munin is powered by DSpace 1.8.2
The University Library of Tromsø, N-9037 Tromsø
Tel: +47 77 64 40 00, E-mail: munin@ub.uit.no