Blar i forfatter Mastergradsoppgaver i aksjonslæring
DSpace/Manakin-arkiv
- Hjem
- Fakultet for humaniora, samfunnsvitenskap og lærerutdanning
- Institutt for lærerutdanning og pedagogikk
- Mastergradsoppgaver i aksjonslæring
- Blar i forfatter Mastergradsoppgaver i aksjonslæring
Blar i forfatter Mastergradsoppgaver i aksjonslæring
Forrige side
Viser treff 4-21 av 21
-
Holmén, Per Erik (Master thesis; Mastergradsoppgave, 26-mai-2008)[+][-]
Sammendrag: Uppsatsen beskriver ett förbättringsarbete som genomfördes och som syftade till att förbättra kvaliteten i kunskapsutvecklingen och lärandet hos eleverna och därmed det elevaktiva arbetssättet på Naturhumanistiska Gymnasiet i Helsingborg. Det sätt på vilken detta gjordes var att förändra de problem som är utgångspunkt för elevernas lärande. Förändringen var att införa tankefärdigheter och erfarenheter från problembaserat lärande i nykonstruerade problem. Tankefärdigheter är användandet att specifika och ändamålsenliga tankeprocedurer för det tänkande som behövs för en specifik uppgift. Art Costa och Robert Swartz med flera har introducerat termen Thinking Based Learning. Thinking Based Learning handlar om att lära individer att blir skickliga tänkare. De introducerar termen Skillful Thinking för att beskriva de mentala processer och lärobeteenden som framgångsrika tänkare uppvisar. Skickligt tänkande består av tre delar: • Thinking Skills. Fortsättningsvis kommer begreppet tankefärdighet att användas för denna term. Tankefärdighet är användandet att specifika och ändamålsenliga tankeprocedurer för det tänkande som behövs för en specifik uppgift. • Habits of Mind. Habits of Mind är de mentala vanor och förhållningssätt som stöttar ett effektivt användande av tankefärdigheter. Dessa mentala vanor är på en och samma gång breda generella förhållningssätt till när man står inför ett problem som inte enkelt har sin lösning och specifika lärobeteenden som stöttar tankefärdigheter som är kontextberoende. • Metakognition. Swartz m.fl. definierar metakognition som det medvetna användandet av tankefärdigheter och Habits of Mind. Uppsatsens slutsats är att elevernas lärande och kunskapsutveckling har förbättrats genom aktionen och att införa tankefärdigheter i problembaserat lärande är ett effektivt sätt att genomföra denna förbättring. Det elevaktiva arbetssätet har ökat i kvalitet. URI: http://hdl.handle.net/10037/1440 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (1.601Mb) -
Holm, Anne-Marie (Master thesis; Mastergradsoppgave, 12-nov-2007)[+][-]
Sammendrag: The aim of this study is to examine in which way a computer can support in learning how to read an write. A group containing eight pupils at ages seven and eight, at first grade, was studied. Four actions were performed over a period of about three months. The pupils worked together in pairs at each computer. They cooperated in writing stories together. During the actions the children were observed with focus om how they worked technically on the computers, the conversations they had, how they wrote, read and cooperated. Interviews, observations and log books were used to collect data. Reflections on the actions were recorded in the log book before and after each session. After the actions interviews were conducted with each pupil on what he or she thought of the tasks. The collected data was analysed on the aspects of writing, reading, cooperation and dialogue. In conclusion this study indicates that the computer can be a support in learning how to read and write in the different aspects of reading, writing, cooperation and dialogue. URI: http://hdl.handle.net/10037/1312 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (424.2Kb) -
Jensen, Michael (Master thesis; Mastergradsoppgave, 21-apr-2008)[+][-]
Sammendrag: Sammanfattning av: Försök med lösningsfokuserade tekniker i skolan. Jag har gjort en aktion med lösningsfokuserade tekniker där jag har velat se om det kan förbättra lärandet och den sociala interaktionen i klassen. Jag presenterar sex olika huvudintryck från aktionen där jag provar olika metoder för att försöka förbättra lärandet. Det är ett försök att se om det går att lösa problem i skolan genom att fokusera mer på det som fungerar än på det som inte fungerar. URI: http://hdl.handle.net/10037/1444 Tilhørende fil(er): 1
PFF3602m.pdf (228.4Kb) -
Lindgren, Eva-Karin (Master thesis; Mastergradsoppgave, 21-apr-2008)[+][-]
Sammendrag: Resultat från olika tester, såväl nationella som internationella, visar att allt fler svenska högstadie- och gymnasieelever har försämrad läsförståelse. Främst gäller det problem med reflektion och att klara av längre texter. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är markant, till flickornas fördel. Då jag tidigare i min lärargärning arbetat med läsning på gymnasienivå, ville jag pröva nya vägar för att förbättra elevernas läsförståelse. Hösten 2007 fortsatte jag därför ett läsprojekt som jag tidigare varit med om att utarbeta, vilket tog sin utgångspunkt i ökad avkodning. Inom ramen för skolutvecklingsprojektet genomförde jag sen min aktion, som gick ut på att förbättra elevernas läsförståelse med hjälp av olika metoder. Med hjälp av olika lästester bedömde jag elevernas förmåga såväl före som efter aktionen. Genom intervjuer och deltagande observation fick jag ytterligare underlag för mina slutsatser. Min aktion visar att samtliga delar i ekvationen avkodning x förståelse x motivation måste stimuleras för att eleverna ska få bättre läsförmåga. Genom att låta eleverna få lästid i skolan ökar motivationen. Den lästräning som behövs för att avkodningen ska fungera väl tillgodoses samtidigt. Ökad förståelse uppnås genom samtal och diskussioner, samt skriftliga uppgifter som ytterligare bearbetar innehållet. URI: http://hdl.handle.net/10037/1453 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (225.0Kb) -
Lundin, Katarina (Mastergradsoppgave; Master thesis, 21-apr-2008)[+][-]
Sammendrag: Aktionsforskning och aktionslärande handlar om att utveckla och förändra men också om kunskap om hur förändring går till samt olika skeenden i förändring, vilket är en central kompetens i lärande organisationer. Att studera och analysera organisationers, i det här fallet en skolas, kultur är ett sätt att förstå en organisation i all dess komplexitet. Varje skola präglas av en speciell slags kultur, speciella tankar, föreställningar, tolkningar och handlingsmönster. En skolas kultur spelar en stor roll i det vardagliga arbetet på skolan och min utgångspunkt är att det därför är viktigt att skapa en medvetenhet om och förståelse för den rådande kulturen för att använda denna medvetenhet och förståelse i skolans utvecklingsarbete. Grunden för det utvecklingsarbete som jag under det fjärde året av mastersutbildningen inom Aktionslärande och lärande genom erfarenheter har inlett och som beskrivs i denna rapport har varit en analys av kulturen på den skola jag arbetar på. Utifrån denna analys har ett förbättringsarbete inletts. Ett lokalt utvecklingsarbete är en process där de som är inblandade tillämpar sina erfarenheter för att förbättra verksamheten, vilket har varit utgångspunkten i projektet. För att förändringar ska bli givande och varaktiga måste de ta hänsyn till den kultur som råder på den enskilda skolan. URI: http://hdl.handle.net/10037/1443 Tilhørende fil(er): 1
Mastersuppsats 2008.pdf (180.2Kb) -
Mansler, Karin (Master thesis; Mastergradsoppgave, 01-nov-2008)[+][-]
Sammendrag: Ett av mina uppdrag som lärare i den svenska skolan är att främja jämställdhet mellan könen. I mitt masterarbete har jag valt att arbeta med mina elevers ögonblickstexter - korta beskrivande texter om ett ögonblick i deras liv. Man kunde lätt se vilka texter som var skrivna av flickor och vilka som var skrivna av pojkar. Jag ville medvetandegöra eleverna om detta för att därefter ge dem möjlighet att använda sin nya kunskap till att utveckla sina texter. Språket påverkar och utvecklar tanken. Språket är ett redskap i jämställdhetsarbetet. Aktionen bestod av flera delar: Texter, diskussioner om texterna, där elevernas förutfattade meningar visade sig, diskussioner om dessa, nya texter. Man kan likna arbetet vid en spiral som rör sig i cirkel, hela tiden uppåt. Metodansatsen är kvalitativ. Jag lät eleverna efter varje skrivtillfälle undersöka texterna utifrån deras uppfattning huruvida texten var skriven av en pojke eller flicka. Från det material jag då fick från dem lade jag upp de kommande diskussionerna. Jag är inspirerad av Tom Tillers GLL-struktur, där G står för Göra (eleverna skriver ögonblickstexter), L för Lära (eleverna reflekterar kring texterna) och det sista L:et för Lista ut (eleverna använder den nya kunskapen för att skriva mer nyanserade texter.) Resultat: Aktionen pågick från oktober till slutet av mars. När jag jämför texterna från starten med texterna i slutet så ser jag marginella förändringar, inga tydliga resultat. Däremot kan jag konstatera att aktionens syfte, att främja jämställdhet kom ett långt steg framåt i min klass genom de diskussioner som texterna lade grunden till. URI: http://hdl.handle.net/10037/1681 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (6.125Mb) -
Mortazavi, Zohreh (Master thesis; Mastergradsoppgave, 01-nov-2008)[+][-]
Sammendrag: Skolan är en viktig del i vårt demokratiska samhälle. Värdegrundsfrågorna i skolan bevakar över uppfostran av framtida samhällsmedborgare och kulturarvet. Elevinflytande är en viktig värdegrundsfråga. Syftet med den här studien är att visa hur man genom erövring av skolans frirum kan skapa en lärmiljö där eleverna genom högre medbestämmande och inflytande uppnår bättre måluppfyllelse. Frågeställningar i detta arbete angriper möjligheterna om maximal användning av skolans frirum för att entusiasmera elevens inflytande över sitt lärande och stimulera lust att lära: Hur kan elevens val vara ett forum för elevens inflytande, och utveckla hennes ansvarstagande över sitt lärande? Med aktionen vill jag pröva om utökade valmöjligheter i skolan kan ge elever ökat inflytande över sitt lärande. Avsikten med elevens val i Klinteskolans nya organisation är bland annat att genom utökade arbetstimmar i ”elevens val” erbjuda eleven att använda skolans frirum för att uppnå det optimala lärandet. Ambitionen är att eleven ges möjlighet till ett medvetet val i dialog med handledare och föräldrar dels för att höja elevens studiemotivation och dels för att förbättra kvaliteten på hennes inflytande över sitt lärande. Mina undersökningar visar att elevens val på Klinteskolan har utvidgat möjligheten för eleverna att få bättre inflytande över det de vill lära sig. Systematiskt sammanhängande samtal kring bl. a. kunskapsmålen har ökat elevernas medvetenhet och motivation men har också skapat höga förväntningar. Dagens Klinteskolas elever har nått högt i sin uppfattning av rätten till inflytande och vill vara med och organisera elevens val till form och innehåll. Frågan är om skolans organisation är mogen för det? URI: http://hdl.handle.net/10037/1683 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (2.367Mb) -
Munter, Ann-Kristin (Master thesis; Mastergradsoppgave, 01-nov-2008)[+][-]
Sammendrag: Jag har under mina år som skolledare och mina tidigare erfarenheter som förskollärare upplevt en brist och en svårighet i det dagliga arbetet, att utvärdera och reflektera över den pedagogiska processen och att avsätta tid till reflektion. Hur får man då en kultur som präglas av gemenskap och delaktighet, och hur hittar man ett bra system för återkommande pedagogisk reflektion? Jag menar att det är av största vikt att lärarna själva förstår och upplever den pedagogiska reflektionen som ett användbart hjälpmedel för sin egen utveckling. Jag har för avsikt att inspirera och medverka i en långsiktig utveckling där samarbete lärare sinsemellan och med skolledaren är viktiga inslag. I denna utveckling ingår även att skapa en gemensam värdegrund där vi samarbetar för en gemensam utveckling. Utifrån mina tidigare studier tillsammans med min personal har jag provat ett arbetssätt där jag som rektor ber mina medarbetare att skriva ett brev till mig. I brevet beskriver de något från sin egen verksamhet som de vill att jag ska komma ut och observera i klassrummet. För att sedan tillsammans reflektera över de observationer som jag har gjort. Arbetet var mycket värdefullt för mig som rektor i mitt mål att utveckla mitt pedagogiska ledarskap. I den här rapporten har jag gått vidare i mitt arbete och vi har provat en observationsmetod som kallas ”skuggning”. Lärarna gjorde observationsbesök hos varandra som ett led i att hitta nya mötesplatser för reflektion och lärares kunskapsutveckling. Problemformulering • Hur kan rektor skapa nya mötesplatser för att utveckla lärarnas reflektion om sin egen praktik? Val av uppsatsens metod och tillvägagångssätt framtogs till största del i samråd med den medverkande personalen. Vidare i samtal med personalen diskuterades huruvida skuggning var en lämplig metod för undersökningens syfte. Skuggning är enligt mig att besöka en kollegas vardag, se och uppleva, reflektera tillsammans för att utvecklas tillsammans. Diskussionen fortsatte utifrån lärares tidigare erfarenheter av skuggning, då vissa lärare inom rektorsområdet sedan tidigare prövat att skugga varandra under våren 2007. Dessa lärare valdes ut och genomförde metoden skuggning vid ett tidigare stadium i studien i syfte att pröva metodens genomförbarhet och arbetssätt. Vilket därigenom kan ses som en småskalig förstudie till mitt slutgiltiga metodval. Som ytterligare komplement till skuggning presenterade jag loggbok som ett bra sätt att dokumentera det som händer och sker. Vi valde även att filma observationerna med filmkamera. - Vilka observationer gör lärarna när de observerar sin egen och andras undervisning? Under de observationer som lärarna har gjort av varandra upplever jag att det är innehållet som lyfts först. Vad som gjordes under lektionen. Goda idéer som lärarna har snappat upp och delat med sig av. De har även gett positiv feedback till varandra på saker som de upplevt fungerat bra. Utifrån observationerna har reflektioner kring förhållningssätt kommit upp och lett till fruktbara diskussioner. - Hur man öka kunskapen om varandras arbetssituation? Under tiden som följt efter klassrumsobservationer hos varandra upplever jag att arbetsgemenskapen har ökat och förståelsen och insikten har blivit bättre. Det är svårt att sätta fingret på vad som gjort det ena eller det andra. Men min uppfattning är att alla tar ett större ansvar för den gemensamma verksamheten och utvecklingen och att samarbetet utvecklas hela tiden. URI: http://hdl.handle.net/10037/1684 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (393.7Kb) -
Möller, Lillemor (Master thesis; Mastergradsoppgave, 12-nov-2007)[+][-]
Sammendrag: Bakgrund: Mitt intresse för reflektioner hänger ihop med den verksamhet som jag arbetar i. Vi hör ofta skolledningen uppmana oss pedagoger att reflektera och även att eleverna ska ges möjlighet till reflektion. Reflektioner finns även beskrivet i våra styrdokument som styr verksamheten. Jag upplevde att reflektionsbegreppet var ett nytt pedagogiskt modeord och ville ta reda på vad som gömde sig bakom begreppet och hur vi konkret kan arbete med det i vår verksamhet. Syfte: Jag vill ta reda på om reflektioner bidra till att elever kan uttrycka lärande i matematik? Hur kan arbetslaget initiera en reflektionsprocess med grundskolans yngre elever? Hur uttrycker eleverna sitt lärande? Hur ska skolan arbeta för att stimulera reflektioner?. Metod: Jag har arbetat med olika instrument för att säkerställa arbetets validitet. Jag har använt mig av brevmetoden, observationer, loggböcker och elevutvärdering. Resultat: I initieringsfasen måste arbetslaget sträva efter att skapa samsyn för ett gemensamt förhållningsätt gentemot eleverna i en reflektionsprocess. En väl genomtänkt arbetsgång som följer samma rutiner underlättar möjligheterna att ge eleverna många träningstillfällen i att reflektera. Stödfrågor som bryter de invanda mönstret och gå från gjort till lärt är nödvändigt för en fungerande reflektionsprocess. Elever uttrycker lärande genom att få tillfälle att förklara, ifgrågasätta och lösa utmanande och engagerande problem. Eleverna uttrycker också lärande genom att visa på olika strategier för att lösa problem. Faktorer som stimulerar refektioner är pedagogernas kunskaper(om begreppet), fungerande relationer, utmaningar, socialt samspel, stödfrågor och tid. Nyckelord: Reflektion, kognition, metakognition, lärande och socialt samspel. URI: http://hdl.handle.net/10037/1322 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (470.1Kb) -
Nicklasson, Carin (Master thesis; Mastergradsoppgave, 01-nov-2008)[+][-]
Sammendrag: Uppsatsen fokuserar på elevernas lärande och sociala lärmiljö på ett av gymnasiets yrkesförberedande program. I uppsatsen utgår jag från en klass som går första årskursen på Barn- och fritidsprogrammet och följer deras studier i Barn- och fritidsprogrammets karaktärskurser. Syftet med uppsatsen har varit att ge en bild av några faktorer som påverkar elevernas lärmiljö. Hur kan man arbeta för att skapa en social lärmiljö som kännetecknas av grupptrygghet, meningsfullhet och närhet till elevernas vardagserfarenheter. I uppsatsen följer jag eleverna i deras studier under en och en halv termin. De skriver loggböcker, utvärderingar och diskuterar viktiga frågor utifrån olika värderingsövningar. Jag samlar in fakta genom intervjuer, elevloggböcker och en reflekterande uppsats som eleverna skrivit. Ett viktigt underlag är mina egna loggböcker. Den sociala lärmiljön i klassen kom att påverkas av individer i klassen som intrigerade och skapade konflikter. Lärare ingrep i konflikterna och arbetade med frågor runt etiska problem. Detta påverkar den sociala lärmiljön. Studien visar att vissa elevers otrygghet och bristande tilltro till skolans lärmiljö har en stor betydelse för hela klassens sociala lärmiljö. URI: http://hdl.handle.net/10037/1685 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (279.4Kb) -
Nilsson, Håkan (Master thesis; Mastergradsoppgave, 01-nov-2008)[+][-]
Sammendrag: Sedan 2003 pågår ett fortbildningsprojekt på Nicolaiskolan i Helsingborg. Hela skolans personal har möjlighet att delta. Det finns med andra ord ingen uppdelning i yrkeskategori eller annat. Grupperna blandas medvetet utifrån arbetslag, yrke och funktion på skolan. Anledningarna till detta är flera. Vi ökar förståelsen mellan verksamheter, program och arbetslag. Vi kan även lära av varandra. Viktigaste anledningen är dock att alla får samma fortbildning och förståelse för teorin. Det är en bärande tanke i aktionen att alla på skolan har en gemensam referens som kan ligga till grund för dialog, probleminventering och lösningsförslag. Den teori som alla har möjlighet att tillägna sig är Transaktionsanalysen (TA). TA är en inriktning inom psykologin, som vi ser som ett kraftfullt verktyg integrerat med pedagogiken. En stor fördel med TA är avsaknaden av latinska ord och krångliga begrepp. Språket är vardagligt även om teorin bakom begreppen är väl så djup som hos andra inriktningar. Aktionen handlar om att möjliggöra en arena där aktörerna kan föra dialog utifrån en gemensam begreppsvärld. Detta kallar jag för samsyn. Samsynen möjliggör ett gemensamt agerande utifrån en beprövad och kraftfull teori. Ett sådant gemensamt handlande kallar jag för samhandling. Under arbetet med uppsatsen utvecklades en teoretisk förklaringsmodell i form av en fyrfältstabell. Den tabellen har fått kejserliga kläder i form av samsynsmodellen. Aktionen beskrivs som en skolas variant av mästarlära och täcker hela vägen från novis till expert. Detta har gjorts genom att externa specialister har tillfört teorin och därefter successivt dragit sig tillbaka till förmån för skolans egen personal i form av samtalsledare i reflektionsgrupper. Resultatet av aktionen är att personal på skolan har utvecklat samsyn och har förmågan att diskutera och verkställa gemensamma lösningar i vardagen utifrån en gemensam och beprövad teori. Även de enskilda aktörernas hantering av vardagen har underlättats markant. URI: http://hdl.handle.net/10037/1686 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (247.0Kb) -
Oldby, Elizabeth Logan (Master thesis; Mastergradsoppgave, 01-nov-2008)[+][-]
Sammendrag: In the autumn of 2006, the national government had introduced a gymnasium reform bill, called GY07, which was going to have a significant impact on the school curriculm. Facing major restructuring, we struggled with the challenge of finding new ways to adapt, prepare and improve the international teacher team’s profile, to meet the changes and challenges ahead. As part of my master’s program, I assumed the role of research practitioner and carried out an action research project in the winter/spring 2006-07, within my own teacher team. Together, we explored how an international team, faced with developing a strategy for dealing with the impending reform, could strengthening its international profile as a catalyst for development. The team participated in a series of round-table discussions that tried to focus on developing strategy and ways of making the team cohesive and viable, in order to be better equipped for the new international project work / communication and language curriculum. The discussions, along with my reflections form the basis of the action and provide the data for my conclusions. One year later, I followed-up by interviewing the team members, to find out how the team has developed and succeeded in creating a stronger profile. The complexity of studying in my own team was more than I bargained for. My research shows that to strenghten a team profile, it is important to, first identify and eliminate obstacles that prevent team building, team collaboration and school development, which are some of the key concepts in this project. URI: http://hdl.handle.net/10037/1687 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (283.1Kb) -
Olofsson, Joakim (Master thesis; Mastergradsoppgave, 21-apr-2008)[+][-]
Sammendrag: Bakgrund: ”Utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig” (Lpf 94, s 4) Elever skall ges betyg i varje gymnasiekurs. Betygen skall baseras på i vilken utsträckning de mål som skolverket uppställt i kursplanerna är uppfyllda. Svenska kursplaner är inte klart och tydligt formulerade. Det finns ett tolkningsutrymme som elever och lärare kan/skall/uppmanas att utnyttja för att anpassa undervisningen efter rådande förutsättningar. Mål att sträva mot anger en riktning för hur arbetet i det specifika ämnet kan bedrivas. Mål att uppnå är de mål som anger vad eleverna skall uppnå för att erhålla ett visst betyg. Utbildning skall vara likvärdig, dock inte densamma, samtidigt som lärares bedömning av elevers prestationer bör vara likvärdig över hela landet. Bedömning bör således även vara begriplig, till skillnad från godtycklig. Eftersom betygskriterier är svårtolkade kan det kanske vara en poäng att förtydliga dem. Syfte: Mitt syfte är att utröna hur bedömningsmatriser kan förtydliga kursplanernas mål och elevers förståelse av målen, samt hur detta kan säkra lärares bedömning och betygssättning. Metod: Som deltagande forskare har jag varit med att utveckla bedömningsmatriser och att använda dem som ett verktyg i undervisning och bedömning. Undersökningen baseras på egna observationer och reflektioner, samtal och intervjuer med kollegor, enkäter med elever och lärare samt elevers loggböcker. Resultat: Matriser fungerar bra som bedömningsverktyg vid begränsade uppgifter såsom muntliga presentationer, rapporter, essä-skrivande etc. Matrisen ger, om den är bra formulerad, klara och tydliga ramar som eleverna kan förhålla sig till och fungerar då som ett hjälpmedel att forma elevers kunskaper. Baksidor med användning av bedömningsmatriser är att de kan vara svårtolkade. I vissa fall kan de t.o.m. hämma elevens kreativitet. Bedömningsmatriser kan fungera som ett verktyg för att säkra lärares bedömning. Men det visar sig att även strikt formulerade och gemensamma matriser kan ge upphov till en viss diskrepans i bedömningarna. URI: http://hdl.handle.net/10037/1442 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (640.6Kb) -
Rosdahl, Björn (Master thesis; Mastergradsoppgave, 21-apr-2008)[+][-]
Sammendrag: Bakgrund: Att forma reflekterande människor är ett väsentligt mål för skolsystemet, men man har svårt att utveckla en praktik för det: Få elever förmår självständigt bearbeta tankar och idéer när de skriver arbeten och när de lär sig. Syfte: Rapporten beskriver en aktion vars syfte varit att utveckla elevers förmåga att reflektera och att hitta en hanterbar textgenre för ett sådant arbete. I anknytning till det har också begreppet reflektion bearbetats. Effekten av att reflektera i bloggar har undersökts. Metod: Aktionsforskning har bedrivits för att ge insikter som kan förbättra undervisningen. Kring aktionen har texter samlats in, intervjuer och enkäter gjorts med elever. Allt har sedan blivit föremål för reflektioner. Resultat: Reflektion är inte bara ett pedagogiskt önskemål från staten, utan har angelägenhet för eleverna på grund av en ökad reflexivitet i samhället och att reflekterande tankeformer blir vanligare. Eleverna har lätt för att reflektera, och att blogga kan ge nya, värdefulla möjligheter till eftertanke. Men för att utveckla reflektionsförmågan behöver man medvetet arbeta med att förklara begreppet, hitta sätt att stimulera tankar, föra dialoger med andra, utmana föreställningar. En rad svåra kunskapsfrågor ställs också kring värdet av reflektioner, vilka man som lärare måste förhålla sig till. URI: http://hdl.handle.net/10037/1441 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (303.0Kb) -
Roupé, Birgitta (Master thesis; Mastergradsoppgave, 21-apr-2008)[+][-]
Sammendrag: Bakgrund: Inom gymnasieutbildningen International Baccalaureate (IB) finns ämnet CAS (Creativity, Action, Service). CAS ska involvera eleverna i nya interaktiva roller och aktiviteter som eleverna ska reflektera över. CAS ska vara en motvikt och ett komplement till IB’s teoretiska ämnen och bidra till elevernas personliga utveckling. Generellt sett upplevde inte eleverna CAS som meningsfullt och motivationsnivån för ämnet var låg. Vad ämnet innebar var inte tydligt. Själva aktionen pågick under tiden september 2006 – mars 2007. Syfte: Studiens syfte var att identifiera de komponenter som kunde förbättra CAS status och göra lärandet mer meningsfullt. Metod: Forskningsstrategin var kvalitativ. Metodiska grepp var olika former av intervjuer och deltagande observation. Resultat: Studiens resultat blev en 12-sidig CAS Handbook och omarbetade formulär. Dessa ska ge struktur och överblick av ämnets innebörd. Studien visar att fanns en yttre motivation inom CAS som förstärkts av olika former av belöningar. Det kom också fram förslag på att exponera statushöjande aktiviteter för att öppna möjligheter för ett meningsfullt lärande. Förutsättningar för det sistnämnda är framför allt att det går att komma förbi diverse barriärer och att det finns tid. Systematisk reflektion kan övervinna barriärer samt stärka lärandeprocessen – både inom CAS och på organisationsnivå URI: http://hdl.handle.net/10037/1464 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (7.035Mb) -
Sirland, Wiola (Master thesis; Mastergradsoppgave, 01-nov-2008)[+][-]
Sammendrag: Uppsatsen kommer att handla om mitt samarbete med två lärare på Södervärnskolan i Visby och vad som sker i detta möte. Syftet med min aktion är att få till stånd en förändring, som ger insikt om för- och nackdelar med att samarbeta. Det kan t.ex. innebära att vi tillsammans utarbetar en ämnesövergripande läsårsplanering i bild, svenska och naturorienterande ämnen, där det finns naturliga beröringspunkter. Jag har arbetat utifrån följande frågeställning: Hur kan man utvecklas i ett bra lärarsamarbete och vilka konsekvenser får detta för lärarens kompetens? Att försöka förklara betydelsen av kompetens medför ett antal underfrågor: Vad menas med kompetens? Var utvecklas kompetens? När eller i vilka sammanhang utvecklas kompetens? Hur och på vilket sätt kan kompetens utvecklas? I teoriavsnittet presenterade jag att den gemensamma kompetensen handlar om att samordna och tillvarata en rad läroprocesser, att skapa kunskapssökande allianser och i aktionen tog min kollega i svenska och jag tillvara denna kompetens. Under ett fungerande samarbete diskuteras det väldigt mycket. Vi använder varandra som bollplank hela tiden och i och med det sker en analys av vad vi gör, vad som fungerade och inte fungerade. Detta sker automatiskt, när man samarbetar, för att man skall kunna gå vidare. Genom att vara flexibel och beredd på att tänka i andra banor utvecklas samarbetet och det genererar nya tankar och funderingar, som i sin tur utvecklar oss på olika sätt. URI: http://hdl.handle.net/10037/1688 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (225.1Kb) -
Wahnström, Kurt (Master thesis; Mastergradsoppgave, 01-nov-2008)[+][-]
Sammendrag: Grunden för en god lärandemiljö, är att läroplanens tankar om mänskliga värden och demokratiska förhållanden, blir stabila i skolan och ger den harmoni elever har rätt att kräva. För att kunskap ska befästas och inte bara vara till för provet eller betyget, måste eleverna få medvetenhet om lärandets problematik, vilka arbetsformer som passar den enskilde bäst och vad som är framgångsvägarna. Man lär mer och bättre med en samarbetande hållning och i en grupp präglad av god laganda. I den här uppsatsen beskrivs hur detta kan ske. Den beskriver hur elever de sista åren i grundskolan, hittar arbetssätt och uppnår förmågor, som ger livslång kunskap. I litteraturen talas om motivation som grundbegrepp för lärande, men i svensk läro-plan används frekvent begreppet lust för lärande på varierande sätt. Teorigenomgången fick därför fokus på det som ger lust. Projektfrågan blev formulerad utifrån samma fokus. Hur kan man öka lust och lärandeförmåga? Aktionen handlade av samma anledning mestadels om hur man tillsammans skapar god stämning och med god laganda lär mycket mer än om man studerar själv. En annan del av aktionen var att använda olika hjälpmedel för att nå detta; lärandebok, handledning och måltolkning. Undersökningsresultaten beskriver hur stämningen, lagarbetet, målen, hjälpmedlen, olika arbetssätt och lärstilar, påverkar svaret på projektfrågan. En framgångsfaktor blev formeln ”8,5 + 13 + grötfrukost = framgång i skolan”. Under alla år som lärare och idrottsledare har jag fascinerats av hur ungdomar så snabbt och effektivt kan ta till sig nya kunskaper och förmågor samt behålla och utveckla genuina intressen av dem. I min roll som forskare har jag lärt mig mycket mer om hur lärandet går till och fått se många sidor av saken bekräftade i praktiken genom arbetet med eleverna. Mycket arbete av många människor ligger bakom att jag denna dag kan få sammanfatta mitt master-projekt om forskandet i konsten om hur och när man lär. Jag vill därför särskilt tacka mina handledare under grundkursen och masterutbildningen; Liv Carstens Knudsen respektive Einar Störkersen. Jag vill också tacka Gotlands Kommuns samordnare, Hans-Erik Ekengren, som gjort denna resa till en trivsam och njutbar händelse i mitt liv. Till min stora glädje har mina rektorer och kolleger i Klinteskolan ställt upp på alla ”konstigheter” projektet fordrat. Tack till er! Och särskilt till Zohreh Mortazavi, som har hjälpt mig med allehanda klurigheter. Men denna uppsats hade inte kunnat bli till utan 24 ungdomar. Uppsatsen tillägnar jag er Ljuvliga Juveler i klass 9A, Klinteskolan läsår 2007/08. URI: http://hdl.handle.net/10037/1689 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (1.222Mb) -
Österberg, Kerstin (Master thesis; Mastergradsoppgave, 23-mar-2009)[+][-]
Sammendrag: I detta aktionsforskningsarbete har jag arbetet med att få eleverna att bli medvetna om vad de ska lära sig i skolan, vilka målen är och vad som förväntas av dem. Mitt fokus har legat på ett ämne – matematik. Genom att ge eleverna inflytande har de fått vara med och påverka hur de ska lära och hur de ska nå sina mål. Under arbetets gång har jag haft elevsamtal, eleverna har skrivit reflektioner och jag har skrivit logg. Det jag kommit fram till är att de elever som jag arbetat tillsammans med vill veta vad som förväntas av dem och de vill ha inflytande över sitt lärande. URI: http://hdl.handle.net/10037/1835 Tilhørende fil(er): 1
thesis.pdf (270.7Kb)
Forrige side
Viser treff 4-21 av 21
Søk i Munin
Bla i:
-
Hele Munin
-
Denne samlingen
Hjelp
Munin bygger på DSpace 1.8.2
Universitetsbiblioteket i Tromsø, 9037 Tromsø
Tlf: 77 64 40 00, E-post: munin@ub.uit.no