Reflektera för att lära med grundskolans yngre elever

Abstract

Bakgrund: Mitt intresse för reflektioner hänger ihop med den verksamhet som jag arbetar i. Vi hör ofta skolledningen uppmana oss pedagoger att reflektera och även att eleverna ska ges möjlighet till reflektion. Reflektioner finns även beskrivet i våra styrdokument som styr verksamheten. Jag upplevde att reflektionsbegreppet var ett nytt pedagogiskt modeord och ville ta reda på vad som gömde sig bakom begreppet och hur vi konkret kan arbete med det i vår verksamhet.

Syfte: Jag vill ta reda på om reflektioner bidra till att elever kan uttrycka lärande i matematik? Hur kan arbetslaget initiera en reflektionsprocess med grundskolans yngre elever? Hur uttrycker eleverna sitt lärande? Hur ska skolan arbeta för att stimulera reflektioner?.

Metod: Jag har arbetat med olika instrument för att säkerställa arbetets validitet. Jag har använt mig av brevmetoden, observationer, loggböcker och elevutvärdering.

Resultat: I initieringsfasen måste arbetslaget sträva efter att skapa samsyn för ett gemensamt förhållningsätt gentemot eleverna i en reflektionsprocess. En väl genomtänkt arbetsgång som följer samma rutiner underlättar möjligheterna att ge eleverna många träningstillfällen i att reflektera. Stödfrågor som bryter de invanda mönstret och gå från gjort till lärt är nödvändigt för en fungerande reflektionsprocess. Elever uttrycker lärande genom att få tillfälle att förklara, ifgrågasätta och lösa utmanande och engagerande problem. Eleverna uttrycker också lärande genom att visa på olika strategier för att lösa problem. Faktorer som stimulerar refektioner är pedagogernas kunskaper(om begreppet), fungerande relationer, utmaningar, socialt samspel, stödfrågor och tid. Nyckelord: Reflektion, kognition, metakognition, lärande och socialt samspel.