Sammendrag
I denna uppsats presenteras en innehållsanalys av norska och svenska läroplaner för
grundskolan mellan 1969 och 2011. Syftet är att avtäcka vilken eller vilka typer av
demokratiförståelser som framhålls, hur utvecklingen sett ut i denna period, samt likheter och
skillnader mellan norska och svenska läroplaner. Resultatet visar att norska läroplaner i denna
period haft en mer kulturkonservativ förståelse av demokrati. Skolans funktion har varit att
eleven ska utveckla en kulturell identitet, ta del av det nationella kulturarvet och samhällets
normer. Svenska läroplaner förmedlar istället till större grad idén om att varje elev ska tillägna
sig kunskaper och färdigheter för att kunna realisera sig själv och utvecklas till en autonom
individ.