• Familjen som pesthärd: Sjukdom och förbrytelse i Vigdis Hjorths Arv og miljø 

      Johnsson, Henrik (Journal article; Tidsskriftartikkel; Peer reviewed, 2019-12-19)
      This article conducts a close reading of Vigdis Hjorth’s novel <i>Arv og miljø</i> (2016). I argue that the novel is informed by an imagery of contagion and disease which is used to express a theme of dysfunctional familial relationships. A related imagery of boundaries and cleanliness is used to relay the narrator’s experience of having been sexually assaulted by her father. In closing, I maintain ...
    • "Hvem pokker gider bli spiritist": Arne Garborgs möte med spiritismen 

      Johnsson, Henrik (Journal article; Tidsskriftartikkel; Peer reviewed, 2021-03-03)
      Artikeln utgör en idéhistorisk undersökning av Arne Garborgs intresse för spiritismen under 1890-talets första hälft. Artikeln argumenterar för att Garborg anlägger samma förhållningssätt till spiritismen som den samtida parapsykologin i det att han söker ge en naturlig förklaring till de fenomen som rapporteras från spiritistiska seanser. Garborgs uppmärksammande av spiritismen sätts vidare i ...
    • Mörkrets hav. Lyrisk impressionism i Josefine Klougarts Om mørke 

      Johnsson, Henrik (Journal article; Tidsskriftartikkel; Peer reviewed, 2019-12-23)
      Artikeln bedriver en litteraturhistoriskt orienterad läsning av Josefine Klougarts <i>Om mørke</i> (2013). Artikeln argumenterar för att Klougarts roman stilistiskt och strukturellt är inspirerad av Virginia Woolfs författarskap, och att Klougart skriver in sig i en tradition av litterär impressionism. Även romanens bruk av stream of consciousness-teknik och dess fragmentestetik sätts i relation ...
    • Rum där män möts: Samkönat begär i Knut Hamsuns "Hemmelig ve" 

      Johnsson, Henrik (Journal article; Tidsskriftartikkel; Peer reviewed, 2020-12-09)
      I artikeln analyseras Knut Hamsuns novell ”Hemmelig ve” (1897) ur queer-perspektiv. Artikeln argumenterar för att Hamsuns novell skildrar ett samkönat erotiskt begär mellan berättaren och den man som betecknas som ”den främmande”. Den främmande förstås som berättarens dubbelgångare, och i egenskap av dubbelgångare representerar han berättarens förbjudna begär. Denna tolkning tar som utgångspunkt en ...