Termografi vid lambåkirurgi - en litteraturstudie

Abstract

Infraröd termografi är en välkänd teknik inom flera branscher, men kliniskt har dess användning inte varit särskilt utbredd. Under åren har termografi hittat sin plats inom flera specialiteter, men rekonstruktiv kirurgi är fortfarande i mindre grad representerad bland dessa. Speciellt på grund av ökande användning av perforantlambåer har intresset senare börjat växa. Adekvat perfusion är en förutsättning för lyckad lambåkirurgi, och noggrann övervakning kan vara avgörande för lambåns överlevnad. Mätning av hudtemperatur kan ge värdefull information om vävnadsperfusion i detta sammanhang, dock endast indirekt. Termografi säger inget om kärlens morfologi, men värmekameran har ändå visat sig vara ett gott verktyg vid rekonstruktiv kirurgi med lambåer. Forskningsresultaten talar för användning i alla faser av operationen: preoperativt för planering och kartläggning av perforanter, intra- och postoperativt för att övervaka perfusionen i lambån och detektera eventuell vaskulär obstruktion så tidigt som möjligt. Vid statisk temperaturmätning kan värdena påverkas av bland annat metabolism, vilket potentiellt försvårar tolkningen. Lösningen har blivit att påföra lambån termisk stress – i form av värme eller kyla – och så mäta temperaturskillnaden. Perforanterna ”tävlar” med varandra för uppvärmning av den nedkylda lambån, och kan detekteras som hot spots på termogrammet. Återuppvärmningsmönstret och -hastigheten ger information om perforanternas egenskaper. Sådan här mätning återspeglar den faktiska perfusionen och kallas för dynamisk infraröd termografi, eller DIRT. Trots att termografi har sina begränsningar är dess fördelar uppenbara: proceduren är billig, icke-invasiv och utsätter inte patienten för kontrastämne. Den är entydig och tekniskt enkel, och kan genomföras i alla faser av operationen. Till följd av lovande forskningsresultat är det av intresse att fortsätta undersöka verktygets potential och utveckla det vidare.