Modern Reading: Swedish Book Consumption during the Late Nineteenth Century

Abstract

I fokus för denna studie står läsaren och bokmarknaden under tiden för det moderna genombrottet, och då framför allt perioden 1879–90. Studien bygger på en komparativ undersökning av tre olika typer av bokinstitutioner, som tillsammans kan sägas ha utgjort ett tvärsnitt av dåtidens svenska bokmarknad: Gumperts bokhandel i Göteborg, sockenbiblioteket i Munka-Ljungby och Sjöbloms lånebibliotek i Lund. Från dessa tre institutioner har omfattande försäljnings- och lånejournaler bevarats. Ett urval bestående av sammanlagt 44 000 lån och köp från de tre institutionerna utgör grunden för undersökningen. Tack vare de omfattande arkivmaterialen har det varit möjligt att följa läsare från alla samhällsskikt, och se mönster vad gäller tillgång till och val av litteratur – något som forskningen länge efterlyst. Studien visar att den läsande allmänheten var mycket segmenterad och att faktorer som ekonomi, utbildning, geografi, kön och ålder var avgörande för tillgången till litteratur och läsning. Studien visar även på enskilda författares stora popularitet, exempelvis Topelius, Flygare-Carlén och Strindberg. Undersökningen belyser vidare sockenbibliotekets betydelse för en mer jämställd bokkonsumtion. Vid sekelskiftet hade de flesta tillgång till böcker, och även det moderna genombrottets litteratur fanns inom räckhåll för dem som så önskade.

<p><b>English abstract</b></p>

<p>This study focuses on the reader and the book market in Sweden during the dynamic era of the Modern Breakthrough, with emphasis on c. 1879–90. It is a comparative study of three principally different kinds of literary institutions, which together constitute something of the backbone of the contemporary Swedish book market: Gumpert’s bookshop in Gothenburg, the parish library in Munka-Ljungby, and Sjöblom’s commercial lending library in Lund. From these three institutions, which served readers from all sections of society, extensive sales’ and borrowers’ records have been preserved. On the basis of these sources, using a theoretical and methodological framework from the fields of book history and sociology of literature, the study contributes to knowledge about the readers of the time, their access to literature and their preferences, as well as of their relation to the Modern Breakthrough literature. The study finds that the reading public of the period was highly segmented, and that access to literature was dependent on a number of factors. At the same time, the three institutions and their activities were, in different ways, part of, and contributing to, an on-going democratisation process of society as a whole, and increasingly, people from all layers of society could access their literature of choice – although, for a long time, economy, education and geography would be decisive factors for who would read what.</p>