dc.contributor.advisor | Stensholm, Ingrid | |
dc.contributor.advisor | Uteng, Stig | |
dc.contributor.author | Carlenhult, Sofia | |
dc.date.accessioned | 2019-09-09T10:17:07Z | |
dc.date.available | 2019-09-09T10:17:07Z | |
dc.date.issued | 2018-10-31 | |
dc.description.abstract | Denna uppsats ser på hur särskilt begåvade elever i norsk skola har upplevt sin skoltid med vikt på läromiljö och social miljö. Dessutom ser den på om dessa elever blivit utredda och diagnostiserade för någon svårighet, som kan försvåra identifieringen som särskilt begåvad.
Det är en kvantitativ och retrospektiv studie som beskriver hur skolan har uppfattats av respondenterna. Det är en liten studie med respondenter från Mensa Norge, vilka har en konstaterad hög IQ på minst 131. Det vill säga att de befinner sig bland de övre 2% av befolkningen på en normalfördelningskurva över IQ. Eftersom det är en liten studie, med 33 respondenter, blir det en deskriptiv studie. Däremot kan man se att det som andra forskare har kommit fram till, i tidigare och utländska studier, stämmer bra överens med respondenternas erfarenheter.
Denna uppsats kommer att sluta sig till den definition som Roland S. Persson har skrivit:
Den är särbegåvad som förvånar vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i och utanför skolan. (Persson, 2015)
Detta är en definition som gör det enkelare för lärare, och annan personal på skolor, att identifiera särskilt begåvade elever. Det framgår i studien att det behövs mycket mer kunskap om dessa elever bland lärare och specialpedagoger för att kunna lägga tillrätta undervisningen på ett bra sätt. Det kommer bland annat fram att många inte har känt sig tillräckligt inkluderade i skolan och flera vittnar om både mobbing och trakasserier för att de tänker annorlunda eller kan för mycket. Detta gör att de antingen blir utagerande eller introverta, vilket kan ge sociala och emotionella svårigheter.
Det kommer även fram att dessa särskilt begåvade respondenter inte har fått tillräckliga utmaningar i undervisningen. Det måste till en förståelse för deras olika inlärningsstilar och för olika begåvningar, för att de särskilt begåvade i högre utsträckning också ska få möjlighet att nå sina fulla potentialer genom en bra anpassad undervisning. | en_US |
dc.description.abstract | Sökord: TPO, tilpasset opplæring, evnerik, spesialpedagogikk, specialpedagogik, särskilt begåvad, särbegåvad, begaved, høy potentiale, kvantitativ, läromiljö, social miljö, skolmiljö, inkludering, feldiagostisering, mobbing, trakasserier, hög IQ, høy IQ, læromiljø, sosial miljø, skolemiljø, hög IK, høy IK | en_US |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/10037/16117 | |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.publisher | UiT Norges arktiske universitet | en_US |
dc.publisher | UiT The Arctic University of Norway | en_US |
dc.rights.accessRights | openAccess | en_US |
dc.rights.holder | Copyright 2018 The Author(s) | |
dc.rights.uri | https://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/3.0 | en_US |
dc.rights | Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-NC-SA 3.0) | en_US |
dc.subject.courseID | PED-3901F | |
dc.subject | VDP::Samfunnsvitenskap: 200::Pedagogiske fag: 280::Spesialpedagogikk: 282 | en_US |
dc.subject | VDP::Social science: 200::Education: 280::Special education: 282 | en_US |
dc.title | Låt dem flyga!
Alla har rätt till lärande i skolan - En studie om hur särskilt begåvade elever i norsk skola upplevt sin skolgång. | en_US |
dc.type | Master thesis | en_US |
dc.type | Mastergradsoppgave | en_US |