Vis enkel innførsel

dc.contributor.advisorStensholm, Ingrid
dc.contributor.advisorUteng, Stig
dc.contributor.authorCarlenhult, Sofia
dc.date.accessioned2019-09-09T10:17:07Z
dc.date.available2019-09-09T10:17:07Z
dc.date.issued2018-10-31
dc.description.abstractDenna uppsats ser på hur särskilt begåvade elever i norsk skola har upplevt sin skoltid med vikt på läromiljö och social miljö. Dessutom ser den på om dessa elever blivit utredda och diagnostiserade för någon svårighet, som kan försvåra identifieringen som särskilt begåvad. Det är en kvantitativ och retrospektiv studie som beskriver hur skolan har uppfattats av respondenterna. Det är en liten studie med respondenter från Mensa Norge, vilka har en konstaterad hög IQ på minst 131. Det vill säga att de befinner sig bland de övre 2% av befolkningen på en normalfördelningskurva över IQ. Eftersom det är en liten studie, med 33 respondenter, blir det en deskriptiv studie. Däremot kan man se att det som andra forskare har kommit fram till, i tidigare och utländska studier, stämmer bra överens med respondenternas erfarenheter. Denna uppsats kommer att sluta sig till den definition som Roland S. Persson har skrivit: Den är särbegåvad som förvånar vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i och utanför skolan. (Persson, 2015) Detta är en definition som gör det enkelare för lärare, och annan personal på skolor, att identifiera särskilt begåvade elever. Det framgår i studien att det behövs mycket mer kunskap om dessa elever bland lärare och specialpedagoger för att kunna lägga tillrätta undervisningen på ett bra sätt. Det kommer bland annat fram att många inte har känt sig tillräckligt inkluderade i skolan och flera vittnar om både mobbing och trakasserier för att de tänker annorlunda eller kan för mycket. Detta gör att de antingen blir utagerande eller introverta, vilket kan ge sociala och emotionella svårigheter. Det kommer även fram att dessa särskilt begåvade respondenter inte har fått tillräckliga utmaningar i undervisningen. Det måste till en förståelse för deras olika inlärningsstilar och för olika begåvningar, för att de särskilt begåvade i högre utsträckning också ska få möjlighet att nå sina fulla potentialer genom en bra anpassad undervisning.en_US
dc.description.abstractSökord: TPO, tilpasset opplæring, evnerik, spesialpedagogikk, specialpedagogik, särskilt begåvad, särbegåvad, begaved, høy potentiale, kvantitativ, läromiljö, social miljö, skolmiljö, inkludering, feldiagostisering, mobbing, trakasserier, hög IQ, høy IQ, læromiljø, sosial miljø, skolemiljø, hög IK, høy IKen_US
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/10037/16117
dc.language.isosween_US
dc.publisherUiT Norges arktiske universiteten_US
dc.publisherUiT The Arctic University of Norwayen_US
dc.rights.accessRightsopenAccessen_US
dc.rights.holderCopyright 2018 The Author(s)
dc.rights.urihttps://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/3.0en_US
dc.rightsAttribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-NC-SA 3.0)en_US
dc.subject.courseIDPED-3901F
dc.subjectVDP::Samfunnsvitenskap: 200::Pedagogiske fag: 280::Spesialpedagogikk: 282en_US
dc.subjectVDP::Social science: 200::Education: 280::Special education: 282en_US
dc.titleLåt dem flyga! Alla har rätt till lärande i skolan - En studie om hur särskilt begåvade elever i norsk skola upplevt sin skolgång.en_US
dc.typeMaster thesisen_US
dc.typeMastergradsoppgaveen_US


Tilhørende fil(er)

Thumbnail
Thumbnail

Denne innførselen finnes i følgende samling(er)

Vis enkel innførsel

Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-NC-SA 3.0)
Med mindre det står noe annet, er denne innførselens lisens beskrevet som Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-NC-SA 3.0)