dc.contributor.advisor | Trosterud, Trond | |
dc.contributor.advisor | | |
dc.contributor.author | Jonasson, Nils Jonas David | |
dc.date.accessioned | 2011-10-14T10:44:29Z | |
dc.date.available | 2011-10-14T10:44:29Z | |
dc.date.issued | 2011-05 | |
dc.description.abstract | I den här uppsatsen undersöks den icke-ackusativa gruppen av sydsamiska verb, där verb som tsoepkenidh ’gå av’, gaahpanidh ’gå upp/öppnas’ och bæjjanidh ’höjas’ återfinns. Den icke-ackusativa gruppen är en undergrupp till de intransitiva verben, och kännetecknas av en oförmåga att uttrycka den semantiska rollen Agens. I många språk är den kausativa alternationen använd som en icke-ackusativ diagnostik. Därför är fokus i den här uppsatsen främst på att undersöka den den kausativa alternationen i sydsamiska, som i sydsamisk grammtikbeskrivningar endast givits marginellt utrymme.
Den andra intransitiva undergruppen, de icke-ergativa verben, har en agent, men deltar in i den kausativa alternationen.
De verb som finns i den kausativa alternationen grupperas beroende på typ av händelse de beskriver. Sex grupper bildas. Nästan alla av dem uttrycker en tillståndsförändring. Sydsamiska beter sig som många andra språk (t.ex. engelska, ryska och finska) i detta avseende.
Morfologin undersöks också i förhållande till den lexikaliska semantiken, vilket ger en uppfattning om de olika sätt verb deltar i den kausativa alternationen är markerade med olika avledninssuffix. Med hjälp av lexikalisk fonologi beskrivs hur intransitiva och transitiva ytformer av verb deriveras under olika cykler där grammatiskt och lexikaliskt innehåll läggs till.
Syntaktiska bevis för existensen av icke-ackusativitet såsom icke-ergativa verbs för- måga att bilda en syntaktisk kausativ i kontrast till icke-ackusativ verb, som saknar denna förmåga, diskuteras i korthet. En förståelse för den icke-ackusativ gruppen verb är nödvändig för att förstå rikedomen av sydsamiskans morfologi. Uppsatsen förklarar ett fenomen inom avledningsmorfologi i ljuset av både syntax och lexikalisk semantik och ger därmed denna förståelse. Det öppnar också nya möjligheter att förbättra arbetet inom området språkinlärning för både första- och andraspråksinlärare. | en |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/10037/3648 | |
dc.identifier.urn | URN:NBN:no-uit_munin_3364 | |
dc.language.iso | smi | en |
dc.publisher | Universitetet i Tromsø | en |
dc.publisher | University of Tromsø | en |
dc.rights.accessRights | openAccess | |
dc.rights.holder | Copyright 2011 The Author(s) | |
dc.rights.uri | https://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/3.0 | en_US |
dc.rights | Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-NC-SA 3.0) | en_US |
dc.subject.courseID | SAM-3900 | en |
dc.subject | VDP::Humaniora: 000::Språkvitenskapelige fag: 010::Samisk språk: 031 | en |
dc.subject | VDP::Humanities: 000::Linguistics: 010::Sami language: 031 | en |
dc.subject | Syntax | |
dc.subject | samisk syntax | |
dc.subject | morfologi | |
dc.subject | samisk morfologi | |
dc.subject | lexikalisk semantik | |
dc.title | Åarjelsaemien ovagkusatijvh jïh kausatijve molsedimmie | en |
dc.type | Master thesis | en |
dc.type | Mastergradsoppgave | en |