Förbättring av problembaserat lärande med hjälp av tankefärdigheter i ämnesintegrerad undervisning

Abstract

Uppsatsen beskriver ett förbättringsarbete som genomfördes och som syftade till att förbättra kvaliteten i kunskapsutvecklingen och lärandet hos eleverna och därmed det elevaktiva arbetssättet på Naturhumanistiska Gymnasiet i Helsingborg. Det sätt på vilken detta gjordes var att förändra de problem som är utgångspunkt för elevernas lärande. Förändringen var att införa tankefärdigheter och erfarenheter från problembaserat lärande i nykonstruerade problem. Tankefärdigheter är användandet att specifika och ändamålsenliga tankeprocedurer för det tänkande som behövs för en specifik uppgift. Art Costa och Robert Swartz med flera har introducerat termen Thinking Based Learning. Thinking Based Learning handlar om att lära individer att blir skickliga tänkare. De introducerar termen Skillful Thinking för att beskriva de mentala processer och lärobeteenden som framgångsrika tänkare uppvisar. Skickligt tänkande består av tre delar: • Thinking Skills. Fortsättningsvis kommer begreppet tankefärdighet att användas för denna term. Tankefärdighet är användandet att specifika och ändamålsenliga tankeprocedurer för det tänkande som behövs för en specifik uppgift. • Habits of Mind. Habits of Mind är de mentala vanor och förhållningssätt som stöttar ett effektivt användande av tankefärdigheter. Dessa mentala vanor är på en och samma gång breda generella förhållningssätt till när man står inför ett problem som inte enkelt har sin lösning och specifika lärobeteenden som stöttar tankefärdigheter som är kontextberoende. • Metakognition. Swartz m.fl. definierar metakognition som det medvetna användandet av tankefärdigheter och Habits of Mind. Uppsatsens slutsats är att elevernas lärande och kunskapsutveckling har förbättrats genom aktionen och att införa tankefärdigheter i problembaserat lärande är ett effektivt sätt att genomföra denna förbättring. Det elevaktiva arbetssätet har ökat i kvalitet.